söndag 7 augusti 2011

En skakande dokumentär



















En skakande dokumentär

Lördagkväll kl 22.30 det enorma dånet från Pildammsteatern har just slutat samtidigt som åskan är på väg in. Redan klockan 15 idag började hela lägenheten att skaka av ett dån jag aldrig aldrig tidigare upplevt. 


Det var soundcheck från Pildammsteatern inför kvällens föreställning. 


Sedan var det lugnt till föreställningen startade kl 19 prick och som sagt slutade först kl 22.30.

 Det ljud som trängde genom märg och ben var ingen musik utan något expreminterande med trummor och pip = sång kan det också kallas.

Jag brukar inte vara den som klagar, fotbollsstadion ligger 150 meter från min bostad och härifrån är man van vid stora publikovationer för att inte tala om när det är konsert på gamla stadion som t.o.m. ligger några meter närmare min bostad men inte heller detta har bekommit mig. 


Men i kväll slogs alla tänkbara oljudsrekord med jättestor marginal.

Jag tänker inte bara på mig och mina grannar, hur är det inom sjukhusområdet där lugn skall råda och man nänns inte ens gasa lite ovarsamt när man kör igenom området för att undvika att störa någon patient. 
Sjukhuset ligger även det drygt 100 meter från Pildammsscenen. 

På tisdag kommer Harry Arnoldsällskapet att hedra Harry Arnold genom att bjuda på en konsert med Amiralens Storband. Bandet har uppmanats av Kultur Malmö,som är medarrangör,att inte ha en längre föreställning än c:a en timme. 

 Tidigare år så har dessa fullsatta och trivsamma konserter varat c:a en och en halv timme vilket tydligen är för långt. Detta rimmar illa med vad man upplevt denna kväll.


Uppdrag Granskning

Nu till rubriken en skakande dokumentär. Uppdrag granskning kör en uppföljning av tidigare program under rubriken "Vad hände sen". Detta avsnitt sändes för några dagar sedan och jag spelade in det för att titta på det vid senare tillfälle d.v.s. ikväll.

Programmet handlade om Eterniten i Lomma och alla som blivit sjuka av asbesthanteringen på detta företag. Jag minns det som igår när det uppdagades på 60/70-talet att asbest var dödligt skadligt för människorna som arbetade med detta ämne. Programmet var så skakande att till och med den utmärkte programledaren Janne Josefsson i slutet av programmet hade svårt att hålla tillbaka tårarna så även jag och min fru Anne-Marie.

Industrifacket liksom hela företagsledningen får stå vid skampålen för att man inte hanterat dessa sjuka (och numera avlidna) medarbetare på ett hedervärt sätt. Eternit kände till problemen med asbest redan på 50-talet utan att vidta några åtgärder. Efter c:a 20 års förhalande av ersättningsfrågan så slutade det hela med en överrenskommelse mellan Industrifacket och Heidelberg Cement som numera äger f.d. Eternitbolagen.  Överrenskommelsen handlade om ersättningar till de hårt drabbade f.d. medarbetarna ifrån 18 tusen kronor till som högst c:a 100.000 kronor vilket är en skam för Sverige som i dessa fall har dom lägsta ersättningarna på våra breddgrader för denna typ av yrkesskador.

Man borde redan för c:a 20 - 25 år sedan delat ut minst en miljon till var och en som drabbats. Då hade dessa människor åtminstone kunnat göra något vettigt av pengarna innan livet tagit slut.


Kastad av tåget!

De senaste dagarna har  vi möts av stora svarta rubriker om den 11-årige flickan som "kastades" av tåget i Kumla för hon saknade biljett. Tågvärden
har fått spott och spe för sitt agerande. Fast denne lär väl knappast "kastat" av 11-åringen? Jag tyckte själv att det fanns några detaljer som verkade underliga och detta bekräftade vännen och experten (på det mesta)
 Staffan Sävenfjord i sin läsvärda blogg på ett mycket bra sätt. 


För att göra det bekvämt för mig så rekommenderar jag att Ni omedelbart går in på www.savenfjord.blogspot.com.  


Då kan Ni också ta del av hans unika och landets största test av Napoleonbakelser av en som vet vad han snackar om.




 Good Luck..

Kenneth


Ps, Ni kan ju också gå in på min filmsida www.youtube.com/malmoearena 
nu över 41 000 besökare.

Min gästfotoblogg är också nyligen uppdaterad: www.kennethsvardagfoton.blogspot.com






Varning


Wildbirds and Peacedrums hette visst de som fördärvade lördagskvällen för 1000-tals Malmöbor 

  
      

     

3 kommentarer:

Staffan Sävenfjord sa...

Tack Kenneth för att du tog upp fallet med den "11-åriga flickan" i Kumla och hänvisade till min blogg. En direktlänk till detta om flickan är http://savenfjord.blogspot.com/2011/08/lamna-inte-ut-personalen-sj.html

Eftersom det inte är första gången som SJ låter frontpersonalen, det vill säga konduktören (eller ombordaren som det skall kallas i dag) vid sådana här pinsamma händelser utan att ens ta reda på dennes version tyckte jag det gick lite för långt i det här fallet. När inte ens polisen anser att konduktören nödvändigtvis gjort något fel så finns det ju ingen anledning att SJ genom ogenomtänkta uttalanden till media gör det.

För övrigt finns på min blogg en liknande historia med skrällig musik precis utanför mitt rum på Hotell Statt i Motala. Den skrevs omkring 10 juli. Det var ingen trevlig upplevelse.

Hälsningar
Staffan

Kenneth Svensson sa...

Tack Staffan för Dina rader.
Jo jag tog del av Din Motala-upplevelse och fick riktiga rysningar.

Jag har en fråga, varför heter det numera ombordaren?
Låter jättefånigt.
Vad var det för fel på tågvärd eller konduktör som alla (nästan) fortfarande säger. Fast det är inte bara inom järnvägen man ändrar befattningar utan detta upplever man i många andra yrken.

Bästa Hälsningar
Kenneth

Staffan Sävenfjord sa...

Hej Kenneth!

Jag avskyr när jag inte kan svara på frågor och brukar då vanligen inte hitta på något bra och trovärdigt svar. :-) Men när det gäller "ombordare" lyckas jag inte med det. Ärligt talat: jag vet inte varför och jag tycker inte om uttrycket.

Det gamla sammanfattande uttrycket för tågvärdar, biljettgranskare, tågmästare, tågbefälhavare, motorvagnsförare med biljettjänst och vad det nu fanns var konduktörspersonal. I vardagsslag alltså konduktör och jag håller med om att det var ett bra uttryck. Dessutom är det ju så att lokföraren inte räknas som ombordpersonal. Skall man ha med honom eller henne (allt fler kvinnor blir lokföraren och här på Västtågen i Borås är de snart lika vanliga som män) får man säga åkande personal.

Hälsningar
Staffan